Stockholm Beer & Whisky festival

Sent omsider bestämde jag mig för att följa med Peter och Markus ner till stockholm för att gå på mässa. Jag vet inte riktigt varför jag inte bestämde mig tidigare, men som tur var så tog jag förnuftet till fånga i onsdags med hjälp av lite öldrickning på bockarna.

På vägen ner mot stockholm stannade vi till på ett systembolag vid en avfart mot kallhäll. Det ändå rätt stora utbudet av öl lockade till inköp och vi fortsatte färden med ett femtontal ölsorter för provsmakning. 
Väl hemma hos Calle värmde vi upp inför morgondagens mässbesök med en provning. Men för fan, vi har en jättemässa att gå igenom så varför slösa tid på att prata om uppvärmningen?

Efter biljettinlämning, provglasbeväpning och jackavhängning gick vi in i huvudsalen där paradiset väntade. För en småstadsbo som mig som har världens sämsta ölutbud tillhands var det en smärre chock att se bryggerier vars produkter endast funnits i mina drömmar trängas ihop. Överväldigande!
Eftersom jag hade bestämt mig för att följa med bara någon dag innan hade jag inte hunnit med att läsa in mig på vilka bryggerier som skulle vara på plats, och vilka ölsorter jag skulle smaka.

Viktigast kändes dock de svenska mikrobryggerierna som för i år hade fått en helt egen avdelning. Där inne var det fullproppat med glada öldrickare, för fullt för att vara riktigt bra. Försiktig som jag är så gick jag fram, köpte min öl och lämnade plats åt näste köpare. Därför hann jag inte riktigt med att prata med bryggarna om ölen och höja upplevelsen ytterligare. Lite trist.

Vi fick väl skylla oss själva som gick dit på en lördag, men det kändes lite för trångt i allmänhet. Sen borde det dessutom finnas fler toaletter på en alkoholmässa med flera tusen besökare.

Efter den första perioden av öl gick vi vidare till whiskyn. Vi hade tänkt att spara de kraftfullt rökiga sorterna till sist för att inte dämpa smaklökarna i förväg, men att passera clydesdales monter utan att köpa en whisky av finare slag är nog en omöjlighet. Varför då inte börja med en whisky från det nedlagda och legendariska destilleriet Port Ellen? Med flaskpriser som börjar på 2000:- och ett centiliterpris på 80kr hade jag ganska höga förväntningar, vilka efter noggrann luktning och smakning uppfylldes med råge! Även en 27-årig laphroaig lagrad i sherryfat slank ned.

Jag förde protokoll över vilka ölsorter jag smakade och markus höll koll på whiskyn, min lista ser ut såhär:

Oppigårds Amarillo
Oppigårds Hoppy Chinook
Dugges Avenyn Ale
Närkes Svensköl
Monks Orange Ale
Monks Ingefärsöl Wives Choice
Monks Svea IPA
Ängöl Ljuva Livets Ängöl
Ängöl Diabolisk Ängöl
Jämtlands Steamer
Nynäshamn Barley Wine
Nynäshamn Brännskär
Great Divide Hercules Double IPA
Dales Pale Ale
Cutthroat Porter
Sierra Nevada Tumbler
Great Divide Hoss
Dogfish Head 60 Minute IPA
Herold Black Lager
Amber Caldera (?)
Flying Dog Raging Bitch
Great Divide Titan IPA

Mycket svenskt och amerikanskt som ni ser. Antagligen för att jag inte hade läst in mig på sortimentet och gick på de bryggerier som kändes som säkra kort. Nu i efterhand känner jag att jag skulle ha gått till något av de många danska bryggerierna. Även smakat Innis & Gunns omtalade IPA som jag väntat länge på.
Visst var jag lite feg, men nånstans ska jag ju börja. Nästa år ska jag se till att vara påläst och kanske ägna två dagar på mässan, jag hade ju inte ens kommit i närheten av hälften av vad jag ville smaka!

Summa summarum: Världens mest lyckade helg! Ett fyrtiotal provade öl och runt 20 whiskysorter känns ändå rätt bra jobbat, speciellt eftersom vi kämpade så för att hålla oss nyktra att vi inte ens nådde upp i salongsberusning. Rutinerat!



Hundra procent stulna bilder, min kamera glömdes i lägenheten.
Skål!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0