Mathållningen
Med risk att visa mina omogna, oerfarna och snåla sidor lite väl mycket måste jag skriva några rader om mig och min matlagning. Det här är ändå första gången jag bor ensam och har ansvaret för min egen överlevnad.
Dryga nitton år är jag, hade det varit för två år sedan hade jag varit i ”snarton”-perioden, men ”snartjugo” låter inte riktigt lika roligt. Hittills har jag varit en börda för mina föräldrar, en jävligt charmig och trevlig sådan, men likväl en börda. Nu i samband med mitt första jobb var det dags att ta mitt pick och pack och flyga ur boet. Jag hade såklart sett fram emot att få känna lite frihet, bestämma när jag själv vill äta och kunna kolla på porr när fan som helst, men med frihet kommer ansvar. En fullt arbetande ungdom kräver nämligen en ansenlig mängd mat för att fungera.
Som hälsinglands siste 90a utan körkort (jag skyller överambitionerna på Tjernobyl) är jag rätt isolerad i min stuga. Alla studenter och ungkarlar bor i lägenheter med en pizzeria runt hörnet och en affär några hundra meter bort, så att handla lite mat är ingen stor grej för dem. Jag kan bara handla när Peter ska handla, vilket blir med ganska många dagars mellanrum. Att handla min egen mat är ovant så det räcker, men när jag dessutom måste planera en vecka framöver börjar det bli riktigt avancerat.
Jag vill inte laga så avancerad mat när jag kommer hem mör i kroppen efter en arbetsdag så det blir rätt simpla måltider, korv och mos osv. Vad jag ska handla är inte så jättelurigt alltså. Det svåra är att räkna ut när saker och ting tar slut och vad jag ska handla mer av. Jag råkade till exempel ställa till för mig så att jag inte hade några godsaker överhuvudtaget till helgen, lagomt surt när jag kollade på film i lördags. Så för att det inte skulle hända igen köpte jag på mig ett rejält lager sist vi handlade, och ser man på mitt matlager för tillfället så ser det ut som att jag ska leva på godis och läsk ett par veckor. När jag ändå pratar mat, är det någon som har koll på näringsämnen osv? Mitt sunda förnuft säger att min enformiga mat kommer ge mig varenda bristsjukdom som finns. Är vitaminpiller en bra idé? En burk multivitaminer får det bli.
Nu ska jag nog ta och röra lite på det begynnande fläsket, när jag satte mig här var det naturligt ljust i stugan, men nu när jag vände mig om är det tydligen kolsvart, tänk vad tiden kan flyga iväg.
Bristsjukdomar is the shit, själv går jag på makaroner och hamburgare.